:O
22 alltså... Jaja, grattis till mig själv! Haha. Men det är förvånansvärt mycket människor som har grattat mig, känns alldeles... hmm... annorlunda. Förra året tror jag det var ett fåtal bara, och nu BAM.
Hmpf, gammeltacka. Jag känner mig inte som 22. Kroppen känns som 50 efter allt tränande, och huvudet känns som 18. Haha.
Efter att jag är klar med en skolgrej, så tänker jag knata iväg till köpcentrumet, och peta på datorer och shit. Byta lampor och härja, och se om jag klarar av att bära hem alla vikter eller om det får vänta till någon annan gång.
Ah, en konstig grej också. Eller, konstig och konstig, prima kanske det heter? Mitt hår älskar ju som sagt hallonvinägern, och himlans vad det växer! Haha! Det känns alldeles knepigt, jag vill klippa av det, men samtidigt vill jag spara ut mitt självlockiga kalufs. Hm hm. Sen, efter den där förbaskade hudkrämen med anti-fatigue, jag smörjer ju in hela ansiktet om kvällarna, och antingen så har mina läppar sugit åt sig av det, eller så märker jag dem bara mer nu, men shit vad puffiga de är! Hahaha, tittar man sig i spegeln ibland så ser man bara ett par enorma läppar. Jag kan ju måla dem med läppstift någon gång, så får ni se skillnaden ännu mer brutalt.
Sen mår vissa delar av kroppen myyyyyycket bra av peelingkrämerna. Oj oj oj, mmm.... Hahahaha.
Kanske är det kombinerat med den påbörjade träningen och kroppen vet var den ska lägga arbete liksom. Eller så är det bara det och alla krämer ger bara en placeboeffekt, haha. Jaja, jag är nöjd whatsoever.
Målet for now är ju att vara så tjusig som möjligt på karlns kommande spelning. Ahmahgad, jag ska kicka alla stalkers ass genom att bara vistas i rummet, moahaha.
(Bara det faktum att sedan dagis började, så har vågen mer och mer lutat mot stadiga 68,5 kg istället för 73, smörjer ju egot ganska fint när det är så kort tid. All vätska har väl sugits ut eftersom jag svettas som en karl bara av att ställa mig upp typ.)
Så, lyckas primaprima i skolan, världens bästa barn, världens bästa karl som kom med mycket uppskattat kaffe i sängen imorse, finnarna börjar ge sig, fastare sladderpartier, kanske finns en del vänner ändå, och vikten börjar knata i rätt riktning... HAHA, jag är så glad! Ett helt inlägg av bara egoistiskt gagg, men ändå, hahaha!
Hmpf, gammeltacka. Jag känner mig inte som 22. Kroppen känns som 50 efter allt tränande, och huvudet känns som 18. Haha.
Efter att jag är klar med en skolgrej, så tänker jag knata iväg till köpcentrumet, och peta på datorer och shit. Byta lampor och härja, och se om jag klarar av att bära hem alla vikter eller om det får vänta till någon annan gång.
Ah, en konstig grej också. Eller, konstig och konstig, prima kanske det heter? Mitt hår älskar ju som sagt hallonvinägern, och himlans vad det växer! Haha! Det känns alldeles knepigt, jag vill klippa av det, men samtidigt vill jag spara ut mitt självlockiga kalufs. Hm hm. Sen, efter den där förbaskade hudkrämen med anti-fatigue, jag smörjer ju in hela ansiktet om kvällarna, och antingen så har mina läppar sugit åt sig av det, eller så märker jag dem bara mer nu, men shit vad puffiga de är! Hahaha, tittar man sig i spegeln ibland så ser man bara ett par enorma läppar. Jag kan ju måla dem med läppstift någon gång, så får ni se skillnaden ännu mer brutalt.
Sen mår vissa delar av kroppen myyyyyycket bra av peelingkrämerna. Oj oj oj, mmm.... Hahahaha.
Kanske är det kombinerat med den påbörjade träningen och kroppen vet var den ska lägga arbete liksom. Eller så är det bara det och alla krämer ger bara en placeboeffekt, haha. Jaja, jag är nöjd whatsoever.
Målet for now är ju att vara så tjusig som möjligt på karlns kommande spelning. Ahmahgad, jag ska kicka alla stalkers ass genom att bara vistas i rummet, moahaha.
(Bara det faktum att sedan dagis började, så har vågen mer och mer lutat mot stadiga 68,5 kg istället för 73, smörjer ju egot ganska fint när det är så kort tid. All vätska har väl sugits ut eftersom jag svettas som en karl bara av att ställa mig upp typ.)
Så, lyckas primaprima i skolan, världens bästa barn, världens bästa karl som kom med mycket uppskattat kaffe i sängen imorse, finnarna börjar ge sig, fastare sladderpartier, kanske finns en del vänner ändå, och vikten börjar knata i rätt riktning... HAHA, jag är så glad! Ett helt inlägg av bara egoistiskt gagg, men ändå, hahaha!
Kommentarer
Trackback
