Cocytos

Jag försöker verkligen få in i huvudet att jag kan låta karln skämma bort mig. Men om vi går på stan tillsammans och han håller i kortet så känner jag mig som en bortskämd snorunge som vill peka och ha och bara vill go nuts och börja dra i allt jag hittar, samtidigt som jag känner mig tveksam och tänker allt i mat. "Aaah, den tröjan var fin. Men shit, det är ju ett gäng mjölk, kattsand, kanske köttfärs och kanske kanske en påse chips", eller "Åh, satan vilket snyggt halsband, jag dööör. Meen... 149 kronor kan vi ju ha till något annat. Jag har ju halsband. Inte lika fina, kanske lite lossnad färg överallt, men wtf. Dessutom kanske Plippis eller karln behöver något för någon hundring, och då kan vi ta de där sista 49 kronorna och köpa något snask tillsammans. Eller ligger det någon bortglömd räkning någonstans?" Sen får jag ångest över det hela om jag köper något, och ångest över att alla "mina" pengar är slut.  And so on and on and on... Ibland kan jag sitta och bara drömma mig bort och fantisera om alla fantastiska och snygga saker jag vill ha, och shit hur snyggt skulle inte mitt hår vara i den hårklämman? Eller hur snyggt (och skönt) skulle det inte vara med det där diademet? Men som sagt slås det ganska snabbt bort av tankarna att de andra behöver något annat bättre. Jag kan gott fisa runt i mina gamla gravidshorts och bleka hud, jag överlever ju ändå och har ett gott liv även utan den där klämman. Det finns ju trots allt tofsar... Så har jag ju tänkt ett tag nu, och det är så ruskigt svårt att ställa om.

Sen kommer karln och säger att nu får jag säga till om jag behöver något, att det går bra nu. Vilket as, beslutsångest ju. Egentligen jättesöt och rar, haha. Jag vill ju liksom inte trampa på tår heller och bli girig, uff. Jag lyckades komma över tröskeln med några tår, och kom hem med detta:



Äntligen någorlunda kvalitétshårspray! Oh my, jag kommer inte lukta gas nu liksom :O Tofsarna använder vi iofs båda två, och solglasögonen köpte han själv. Men de fick vara med på bilden ändå eftersom jag troligen kommer norpa åt mig dem så fort han glömmer dem hemma, haha. Men jag ska nog klippa till håret lite ikväll och försöka få bort Hatter-looken, och sen färga allt på nytt. Kanske raka benen, och försöka få på mig en kjol imorgon, och försöka komma in i shopmode där ångest- och betänksamhetskänslorna inte existerar. (Long time no see.) Meeeen... vad fasiken behöver jag då?