Jag <3 SL
Yes, skulle ju ha dragit till hemhålan idag. Och eftersom jag är världens duktigaste, så bokade jag biljetter direkt, tänkte liksom "så att jag verkligen har en tid att passa och garanterad sittplats om det är mycket folk".
Yeees. Packa barnet, barnvagn, fetaste 1750 grams ryggsäcken med allt möjligt, plus en plasticapåse proppfull med badrumsmattor och diskställ. Nåväl, jag kunde åtminstone ta oss framåt, trots alla grejer, så det fick gå.
Traska i kylan till de försenade bussarna. "Fasen vilken tur att jag tar pendeltåget en timma tidigare, utifall det skulle vara något liksom". Framme vid stationen, upptäcker jag att hissen inte fungerar, och precis då mullrar ett tåg förbi. "Ahaa, de går någorlunda jämnt, vilken tur".
Vi dunsar ned för alla trappor med påsar och mössor och nappar flygande överallt, och nästa hiss fungerade som tur var. Väl framme, så: "09.48 - NY TID 09.52". Wtf? Klockan är ju fem i tio? Jaja, då kanske den är lite sen, vilken tur att vi kom med den. "Mycket folk här inne, hmm, vi väntar ute, den borde ju komma snart". Sen...
"NY TID 09.52"
(OBS! Tåget är inställt!)
Högtalare: "Nästa tåg beräknas vara här 10.12"
Hurra!
....
"NY TID 10.12"
(OBS! Tåget är inställt!)
....
"Inställt? Lite väl kallt, vi går in igen och väntar."
Heeeelt proppat med svettiga sillar överallt som inte verkade förstå att man kanske bör prioritera att ett barn får vara inne i värmen? Nåväl. Bara en kvart kvar. Typ. Förbaskat kallt också.
"NY TID 10.42"
....
Högtalare: "Eeeh... Vi vet inte när tåget kommer. Ta bussen mot ---, det är en alternativ väg till Stockholm."
Med bussen skulle vi aldrig ha hunnit med hemhåletåget. Inte heller med de proppfulla ersättningsbussarna.
"Kraftiga förseningar pga trasigt pendeltåg, vagnfel, växelfel och obehöriga på spåren."
Och vad jag morrade, och morrade. Och Plopps började tröttna på att bara sitta där och vara kall. Så vi gav till slut upp, och fick släpa oss uppför trapporna igen, med alla grejer och ta bussen hem igen. Väl hemma, skitsur över att jag var så klyftig och inte tog ombokningsbar biljett på ditresan (så att jag inte kunde ångra mig av lathet), så de pengarna var ju long gone.
Ringde SL och frågade om resegarantin gällde, men då skulle vi tydligen ha ringt en taxi så foooort vi märkte av störningarna, och sen hade de betalat tillbaka den inom 3 månader.
Ja, alla har ju 600 spänn att lägga ut bara sådär. Jag vill bara spotta ur mig en massa hemska ord om att de borde väl för sjutton ha vant sig vid vädret by now. Hur gör de i andra länder? Kollapsar Norge, Finland, Ryssland, whatsoever några månader varje år?
Nej, usch, vad jag är full av fula ord och bitterhet över biljetten. Och jag fryser fortfarande.
Yeees. Packa barnet, barnvagn, fetaste 1750 grams ryggsäcken med allt möjligt, plus en plasticapåse proppfull med badrumsmattor och diskställ. Nåväl, jag kunde åtminstone ta oss framåt, trots alla grejer, så det fick gå.
Traska i kylan till de försenade bussarna. "Fasen vilken tur att jag tar pendeltåget en timma tidigare, utifall det skulle vara något liksom". Framme vid stationen, upptäcker jag att hissen inte fungerar, och precis då mullrar ett tåg förbi. "Ahaa, de går någorlunda jämnt, vilken tur".
Vi dunsar ned för alla trappor med påsar och mössor och nappar flygande överallt, och nästa hiss fungerade som tur var. Väl framme, så: "09.48 - NY TID 09.52". Wtf? Klockan är ju fem i tio? Jaja, då kanske den är lite sen, vilken tur att vi kom med den. "Mycket folk här inne, hmm, vi väntar ute, den borde ju komma snart". Sen...
"NY TID 09.52"
(OBS! Tåget är inställt!)
Högtalare: "Nästa tåg beräknas vara här 10.12"
Hurra!
....
"NY TID 10.12"
(OBS! Tåget är inställt!)
....
"Inställt? Lite väl kallt, vi går in igen och väntar."
Heeeelt proppat med svettiga sillar överallt som inte verkade förstå att man kanske bör prioritera att ett barn får vara inne i värmen? Nåväl. Bara en kvart kvar. Typ. Förbaskat kallt också.
"NY TID 10.42"
....
Högtalare: "Eeeh... Vi vet inte när tåget kommer. Ta bussen mot ---, det är en alternativ väg till Stockholm."
Med bussen skulle vi aldrig ha hunnit med hemhåletåget. Inte heller med de proppfulla ersättningsbussarna.
"Kraftiga förseningar pga trasigt pendeltåg, vagnfel, växelfel och obehöriga på spåren."
Och vad jag morrade, och morrade. Och Plopps började tröttna på att bara sitta där och vara kall. Så vi gav till slut upp, och fick släpa oss uppför trapporna igen, med alla grejer och ta bussen hem igen. Väl hemma, skitsur över att jag var så klyftig och inte tog ombokningsbar biljett på ditresan (så att jag inte kunde ångra mig av lathet), så de pengarna var ju long gone.
Ringde SL och frågade om resegarantin gällde, men då skulle vi tydligen ha ringt en taxi så foooort vi märkte av störningarna, och sen hade de betalat tillbaka den inom 3 månader.
Ja, alla har ju 600 spänn att lägga ut bara sådär. Jag vill bara spotta ur mig en massa hemska ord om att de borde väl för sjutton ha vant sig vid vädret by now. Hur gör de i andra länder? Kollapsar Norge, Finland, Ryssland, whatsoever några månader varje år?
Nej, usch, vad jag är full av fula ord och bitterhet över biljetten. Och jag fryser fortfarande.
Kommentarer
Trackback
