<3
Älskade tippsploppstops, oh my. Stackarn måste ha haft en mardröm imorse, för han pekade på väggen och den "riktiga" sängen i sitt rum och var förstörd, stackars krake. Men sen blev allt bra förståååås (:
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra i helgen. Jag känner verkligen inte för alkoholpåverkade och halft främmande människor, men samtidigt känner jag mig oartig om jag inte dyker upp. Eller, äh. Det ordnar sig. ;)
Helger?
Jag vet inte varför just jag har förtjänat att drabbas av sådana här bergochdalbanehelger. Ena stunden sitter man och dör av mysighet, och andra så funderar man på hur livet egentligen kommer att se ut om några månader.
Vi var barnvakt till N och K under fredags till lördags. Och när karln var tvungen att åka iväg, så var jag 4-barnsmamma i ett par timmar. Och, jag måste säga att... ja, trots vissa svårigheter, så... Det kändes... hmm... fullt av liv? Massor av små och söta händer som ville att jag skulle följa efter, massor av små råddjursögon som bad om saker, och massor av skratt och stoj och fina teckningar. Och Plopps stormtrivdes med alla kompisar och på morgonen hade de tydligen vaknat innan oss vuxna, och stannat kvar inne i rummet och lekt för sig själva. Respektfulla och mysiga, herregud!
Eller så tyckte jag att det var mysigt just för att jag bara var barnvakt. Men när jag jobbade som barnflicka var det banne mig inte lika harmoniskt, så uppfostran har nog en del med det hela att göra. Och herregud vilket jobb de föräldrarna har gjort, hahaha.
Men jag har blivit blödig på senare. Förr gillade jag inte alls att bara ligga och steka i solen, och nu är det huuuuur skööööönt som helst, herregud. Bara ligga där, känna solvarm-doften (nej, inte svett) och bara mysa. Och jag tyckte inte bebisar var söta, men nu börjar jag nästan gråta av mysighet när jag ser en bebis på bussen. De där pyttesmåtyttepyttehänderna och små fossingarna, åh gud. Och allt Phillerill gör nowadays också är huuuur sött som helst, och jag kan inte behärska mig själv och bara superberömmer honom när han gör något sött, kul eller whatsoever haha.
Så det är nog bara någon mindre ålderskris som gör att jag älskade mina timmar som 4-barnsmamma. (Jag menar, jag fick inte ens panik när varje barn hade ett varsitt instrument som de hysteriskt skapade "musik" med :O )
Karlakarln fick en mysighetsattack igårkväll också (när jag var ledsen efter att bergochdalbanan plötsligt hade åkt ned igen) och för en gångs skull pratade han med mig. Utan att jag anade ugglor i mossen, eftersom det för typ en av de första gångerna kändes genuint menat och... ja. Shit pommes frites alltså :O
Så, nu ska jag se om jag orkar ta min förkylda och bruna kropp till köpcentret (karln tog frivilligt barnaskaran och gav sig ut på äventyr, så jag sitter i sweet silence) och shoppa fiskespön. För nu banne mig ska jag bli nästa Jeremy Wade! Min syster svarade aldrig på om hon ville följa med mig till Brasilien och fånga monster, så i värsta fall får jag nöja mig med ensamheten och bryggan här hemma, haha.
(En bild på Philips stora present kommer snart också!)
Vi var barnvakt till N och K under fredags till lördags. Och när karln var tvungen att åka iväg, så var jag 4-barnsmamma i ett par timmar. Och, jag måste säga att... ja, trots vissa svårigheter, så... Det kändes... hmm... fullt av liv? Massor av små och söta händer som ville att jag skulle följa efter, massor av små råddjursögon som bad om saker, och massor av skratt och stoj och fina teckningar. Och Plopps stormtrivdes med alla kompisar och på morgonen hade de tydligen vaknat innan oss vuxna, och stannat kvar inne i rummet och lekt för sig själva. Respektfulla och mysiga, herregud!
Eller så tyckte jag att det var mysigt just för att jag bara var barnvakt. Men när jag jobbade som barnflicka var det banne mig inte lika harmoniskt, så uppfostran har nog en del med det hela att göra. Och herregud vilket jobb de föräldrarna har gjort, hahaha.
Men jag har blivit blödig på senare. Förr gillade jag inte alls att bara ligga och steka i solen, och nu är det huuuuur skööööönt som helst, herregud. Bara ligga där, känna solvarm-doften (nej, inte svett) och bara mysa. Och jag tyckte inte bebisar var söta, men nu börjar jag nästan gråta av mysighet när jag ser en bebis på bussen. De där pyttesmåtyttepyttehänderna och små fossingarna, åh gud. Och allt Phillerill gör nowadays också är huuuur sött som helst, och jag kan inte behärska mig själv och bara superberömmer honom när han gör något sött, kul eller whatsoever haha.
Så det är nog bara någon mindre ålderskris som gör att jag älskade mina timmar som 4-barnsmamma. (Jag menar, jag fick inte ens panik när varje barn hade ett varsitt instrument som de hysteriskt skapade "musik" med :O )
Karlakarln fick en mysighetsattack igårkväll också (när jag var ledsen efter att bergochdalbanan plötsligt hade åkt ned igen) och för en gångs skull pratade han med mig. Utan att jag anade ugglor i mossen, eftersom det för typ en av de första gångerna kändes genuint menat och... ja. Shit pommes frites alltså :O
Så, nu ska jag se om jag orkar ta min förkylda och bruna kropp till köpcentret (karln tog frivilligt barnaskaran och gav sig ut på äventyr, så jag sitter i sweet silence) och shoppa fiskespön. För nu banne mig ska jag bli nästa Jeremy Wade! Min syster svarade aldrig på om hon ville följa med mig till Brasilien och fånga monster, så i värsta fall får jag nöja mig med ensamheten och bryggan här hemma, haha.
(En bild på Philips stora present kommer snart också!)
Åh-herregud-vad-jag-vill-på-myssemester
Helgen var hur kul som helst, men samtidigt hur fucked up som helst. Så samtidigt som jag hade roligare än vad jag har haft på flera år, så fick jag i samma veva uppleva bland det värsta jag har varit med om ever. Så, min längtan efter en myssemester i tystnadens tecken dundrar till och med hårdare nu.
Hur som helst. Eftersom Plipps är världens bästa Plipps, så köpte jag en present till honom idag. Lådan den ligger i är typ lika hög som Plipps själv, och jag måste köpa en del till innan han kan få den. Jag tippar dock på att jag kommer ha en överlycklig Pops när han öppnar den! :D Jag har också köpt ett pussel, en mobil, och en hel hög med armégubbar till honom. Faaast... pusslet behåller jag själv, 1000 bitar är nog lite overkill för en 2,5-åring. Sötnosen vägrade låta mig gå ifrån honom på dagis idag också, huhu, sjukt sött samtidigt som mammahjärtat bara dog och ville ta med honom hem igen. Herregud.
Vi har också ätit mycket fint på det senare. Grejer som hummer, entrecote, räkor, tonfisk, pilgrimsmusslor och allt vad det nu är. Jag köpte till och med en bit kalv som jag ska göra något vackert av. Här är en bild från när vi baconlindade ett gäng pilgrimsmusslor och grillade. Sjukt gott.
Hur som helst. Eftersom Plipps är världens bästa Plipps, så köpte jag en present till honom idag. Lådan den ligger i är typ lika hög som Plipps själv, och jag måste köpa en del till innan han kan få den. Jag tippar dock på att jag kommer ha en överlycklig Pops när han öppnar den! :D Jag har också köpt ett pussel, en mobil, och en hel hög med armégubbar till honom. Faaast... pusslet behåller jag själv, 1000 bitar är nog lite overkill för en 2,5-åring. Sötnosen vägrade låta mig gå ifrån honom på dagis idag också, huhu, sjukt sött samtidigt som mammahjärtat bara dog och ville ta med honom hem igen. Herregud.
Vi har också ätit mycket fint på det senare. Grejer som hummer, entrecote, räkor, tonfisk, pilgrimsmusslor och allt vad det nu är. Jag köpte till och med en bit kalv som jag ska göra något vackert av. Här är en bild från när vi baconlindade ett gäng pilgrimsmusslor och grillade. Sjukt gott.
