DH, te, bad...
... och en dosa snus. I en tyst lägenhet, med sovande barn och karl på rep, så ska jag bara sätta mig och vara nyduschad och smutta på te medans jag sitter och glor på desperate housewives. Jag kaaaanske bakar mig en kaka som jag kan hetsäta i mig.
Och när han kommer hem, så blir det antagligen en fortsättning på vårat Top Gear-maraton. Fantastiskt!
Ed: Jajustdeja, heldagen inne i Sthlm var faktiskt ganska trevlig mot slutet, trots bristen på pengar och överdrivet engagemang. Det blev ändå inga saluhallar för mig, men vi har ju ändå frysen full med mumsigheter. Och jag fick ju trots allt med mig en bok, så snart banne mig så kommer jag vara bättre än karln på gitarr. (Eller åtminstone i klass med honom. Eller vid närmare eftertanke, jag kommer nog bli sjukt förbannad när jag inte förstår någonting, och bränna boken och aldrig mer röra en gitarr. Men det är småpotatis man kan deal med sen :) )
Och karlnakarln har fått tid för operation nu, mycket skönt att veta när det blir av. Vi får se om jag och Plipps följer med, eller om vi stannar hemma och roar oss. Men jag och mitt förbaskade behov av att ta hand om, så förvånar det mig inte om vi följer med och sitter i väntrummet hela dagen, svärande över långsamma läkare. Men, vi får se.
Vid gudars skymning vad jag längtar till januari. Så hårt, så fantastiskt. Äntligen ett pyttelitet, men superklart och superlimmat mål. Bah, nu klottra ihop ett CV (5 minuter), sen mysa med plipps + lägga honom (30 min), och sen: mysensamhet! Haha. Hade inte katterna varit så efterblivna så hade jag tänt massor av ljus överallt och bara dött av mysighet.
Jag har nog drabbats av storhetsvansinne för tillfället, så jag skriver nog förresten CVt imorgon när jag är mitt vanliga, halvdana jag. Planer kan ju inte klaffa så hysteriskt bra, eller? Och eftersom dagis inte har ringt upp igen, så borde jag ju ta det lugnt. Så, CV imorgon, nu, andas.
Och när han kommer hem, så blir det antagligen en fortsättning på vårat Top Gear-maraton. Fantastiskt!
Ed: Jajustdeja, heldagen inne i Sthlm var faktiskt ganska trevlig mot slutet, trots bristen på pengar och överdrivet engagemang. Det blev ändå inga saluhallar för mig, men vi har ju ändå frysen full med mumsigheter. Och jag fick ju trots allt med mig en bok, så snart banne mig så kommer jag vara bättre än karln på gitarr. (Eller åtminstone i klass med honom. Eller vid närmare eftertanke, jag kommer nog bli sjukt förbannad när jag inte förstår någonting, och bränna boken och aldrig mer röra en gitarr. Men det är småpotatis man kan deal med sen :) )
Och karlnakarln har fått tid för operation nu, mycket skönt att veta när det blir av. Vi får se om jag och Plipps följer med, eller om vi stannar hemma och roar oss. Men jag och mitt förbaskade behov av att ta hand om, så förvånar det mig inte om vi följer med och sitter i väntrummet hela dagen, svärande över långsamma läkare. Men, vi får se.
Vid gudars skymning vad jag längtar till januari. Så hårt, så fantastiskt. Äntligen ett pyttelitet, men superklart och superlimmat mål. Bah, nu klottra ihop ett CV (5 minuter), sen mysa med plipps + lägga honom (30 min), och sen: mysensamhet! Haha. Hade inte katterna varit så efterblivna så hade jag tänt massor av ljus överallt och bara dött av mysighet.
Jag har nog drabbats av storhetsvansinne för tillfället, så jag skriver nog förresten CVt imorgon när jag är mitt vanliga, halvdana jag. Planer kan ju inte klaffa så hysteriskt bra, eller? Och eftersom dagis inte har ringt upp igen, så borde jag ju ta det lugnt. Så, CV imorgon, nu, andas.
Kommentarer
Trackback
