I'm alive!
Knappt, men ändå. Wohoo. Helgen flöt dimmigt förbi, och att den försvinner väl ganska snabbt ur minnet likväl kan vi ju hoppas på. Karln kanske tycker kanske att det är kul, men jag glömmer nog den helst. 4 september, vaddå? Vi gick väl från 3e till 5e dirr, regeringen strök den 4e, så den har aldrig funnits. Klänningen gick ju åt helvete den också, jag stuvade undan alla bitar längst in i garderoben, och hoppas på att de inte ska titta fram förrän jag orkar fixa till den.
Igår, eller om det var iförrgår, men jag tippar på igår, så åkte vi till Biltema och Ikea. Biltema var för att fixa lödgrejer (ojojoj vad jag är sugen på att bara sitta och löda ihop en massa skitsaker) och Ikea var väl för att jag tjatat sönder mig om det. (Eller så var det karln som tog upp det ;) ) Nåväl. Det blev lite bok- och skohyllor och ett nytt vardagsrumsbord plus en massa småkrafs. Som en ny toasits! Underbart mysigt att slippa den där gamla och äckliga som alla möjliga ohygieniska människor kan ha suttit på. Visst att jag har skurat hela lägenheten med blekmedel någon gång, men det sitter ju fortfarande i. Bah! Poängen var väl hur skönt det var att köpa det, och en med svart lock dessutom! Badrummet börjar ta sig något så fruktansvärt bra.
Jag har redan haft sönder ett av caféglasen. Och jag hade sönder ett väl på Ikea också, de verkar hata mig.
Och... ja. Det är väl skönt att ha Plipp hemma igen, och han gillar sin nya bokhylla. Jag skruvade själv fast den i väggen (tippskyddet), och fy fåglarna vad kramp och mjölksyra jag fick i armarna. Det var helt sjukt. Och sen släpade jag min enorma brudkista från vardagsrummet till hallen, och trots att det kanske bara är några meter så kände jag mig döende efteråt och min rygg vill fortfarande döda mig.
Och visdomstanden krånglar, det gör så fruktansvärt ont när det går upp mot örat och shit. Och all alvedon är ju självklart slut, och jag är alldeles för tom (eller är det lat?) för att orka ta mig in till stan.
Jag missade mötet igår. Eller, ja, struntade i det. Jag förlorade min motivation och antog att jag ändå inte kommer lyckas. Dessutom hade jag inte förberett mig, eftersom det var så mycket annat som slogs om min uppmärksamhet. Jag tror jag sov ganska gott.
Börjar jag bli gammal och går sönder? Jag ska nog sätta mig och sy sen. Om jag är gammal så passar jag ju ändå in vid symaskinen med min knackliga rygg. Och världen försvinner ju trots allt då.
Igår, eller om det var iförrgår, men jag tippar på igår, så åkte vi till Biltema och Ikea. Biltema var för att fixa lödgrejer (ojojoj vad jag är sugen på att bara sitta och löda ihop en massa skitsaker) och Ikea var väl för att jag tjatat sönder mig om det. (Eller så var det karln som tog upp det ;) ) Nåväl. Det blev lite bok- och skohyllor och ett nytt vardagsrumsbord plus en massa småkrafs. Som en ny toasits! Underbart mysigt att slippa den där gamla och äckliga som alla möjliga ohygieniska människor kan ha suttit på. Visst att jag har skurat hela lägenheten med blekmedel någon gång, men det sitter ju fortfarande i. Bah! Poängen var väl hur skönt det var att köpa det, och en med svart lock dessutom! Badrummet börjar ta sig något så fruktansvärt bra.
Jag har redan haft sönder ett av caféglasen. Och jag hade sönder ett väl på Ikea också, de verkar hata mig.
Och... ja. Det är väl skönt att ha Plipp hemma igen, och han gillar sin nya bokhylla. Jag skruvade själv fast den i väggen (tippskyddet), och fy fåglarna vad kramp och mjölksyra jag fick i armarna. Det var helt sjukt. Och sen släpade jag min enorma brudkista från vardagsrummet till hallen, och trots att det kanske bara är några meter så kände jag mig döende efteråt och min rygg vill fortfarande döda mig.
Och visdomstanden krånglar, det gör så fruktansvärt ont när det går upp mot örat och shit. Och all alvedon är ju självklart slut, och jag är alldeles för tom (eller är det lat?) för att orka ta mig in till stan.
Jag missade mötet igår. Eller, ja, struntade i det. Jag förlorade min motivation och antog att jag ändå inte kommer lyckas. Dessutom hade jag inte förberett mig, eftersom det var så mycket annat som slogs om min uppmärksamhet. Jag tror jag sov ganska gott.
Börjar jag bli gammal och går sönder? Jag ska nog sätta mig och sy sen. Om jag är gammal så passar jag ju ändå in vid symaskinen med min knackliga rygg. Och världen försvinner ju trots allt då.
Kommentarer
Trackback
