Jag är nog bäst...
... på att lyckas hamna i pinsamma situationer. Jag förstår inte, de måste dras till mig! Ta till exempel den gången på pendeltåget, när jag fortfarande var ovan pendlare och tyckte att jag var asball som klarade av att ha mp3n i öronen, läste en bok och hade shoppat en Loka. Bara det, att när jag satt där bland alla människor, och skulle öppna Lokan... Ja, det sprutade helt hysteriskt överallt, över hela balla mig och hela min balla bok, och... hujeda mig.
Idag i alla fall, så lyckades jag med en ny bedrift. Jag hade lämnat Tops på dagis, och sprang ned mot bussen och lyckades hinna med. Självklart, eftersom det är på morgonkvisten så var den proppad med skolbarn (ja, barn och barn. Ungdomar.) som väsnades och var ohyfsade, så jag satte mig återigen med mp3n och satt för mig själv, och då: det fastnar smuts under min ena lins, och det börjar komma tårar.
Jag sitter och blinkar för glatta livet, och försöker förgäves att blinka bort fanskapet, men det resulterar bara att den vandrar runt under HELA linsen, och irriterar till slut hela ögat, och eftersom jag inte har lust att pilla med smutsiga fingrar eller ta ut linsen och vingla runt halvblind, så fortsätter jag. Och tårarna kommer bara mer och mer och rinner, och jag hade ju förstås ganska hög musik, och självklart var det en mer sorgsen låt igång just då.
Och tårarna tar sig ut genom näsan också, så jag börjar snora som sjutton eftersom det börjar rinna helt okontrollerat där också, samtidigt som tårarna bara forsar. Och solen bara superstrålar, och gör mig ännu mer förvirrad och blind. Och mellan mina dimmiga försök att se något, så ser jag en stackars tjej som fått syn på mitt äventyr, och hon stirrar storögt för att sedan respektfullt vända borta blicken a la "okeeeej..."...
En station hemifrån, så får jag bort smutset.
Och jag ser ut som en emogirl nr. 1 när jag tittar mig i spegeln när jag väl är hemma. Förbaskade bajslinser.
Idag i alla fall, så lyckades jag med en ny bedrift. Jag hade lämnat Tops på dagis, och sprang ned mot bussen och lyckades hinna med. Självklart, eftersom det är på morgonkvisten så var den proppad med skolbarn (ja, barn och barn. Ungdomar.) som väsnades och var ohyfsade, så jag satte mig återigen med mp3n och satt för mig själv, och då: det fastnar smuts under min ena lins, och det börjar komma tårar.
Jag sitter och blinkar för glatta livet, och försöker förgäves att blinka bort fanskapet, men det resulterar bara att den vandrar runt under HELA linsen, och irriterar till slut hela ögat, och eftersom jag inte har lust att pilla med smutsiga fingrar eller ta ut linsen och vingla runt halvblind, så fortsätter jag. Och tårarna kommer bara mer och mer och rinner, och jag hade ju förstås ganska hög musik, och självklart var det en mer sorgsen låt igång just då.
Och tårarna tar sig ut genom näsan också, så jag börjar snora som sjutton eftersom det börjar rinna helt okontrollerat där också, samtidigt som tårarna bara forsar. Och solen bara superstrålar, och gör mig ännu mer förvirrad och blind. Och mellan mina dimmiga försök att se något, så ser jag en stackars tjej som fått syn på mitt äventyr, och hon stirrar storögt för att sedan respektfullt vända borta blicken a la "okeeeej..."...
En station hemifrån, så får jag bort smutset.
Och jag ser ut som en emogirl nr. 1 när jag tittar mig i spegeln när jag väl är hemma. Förbaskade bajslinser.
Kommentarer
Trackback
